Kungliga implikationer

Jag låter mig inspireras av mig själv och gör gemensam sak med Flumpebloggen, som citerar Hälsoutskottet på Kungliga Vetenskapsakademin, som mellan 2008 och 2009 genomförde en systematisk översikt av forskning om skola, lärande och barns psykiska hälsa. Detta är några av de implikationer utskottet anser bör påverka utformningen av det svenska förskolesystemet:

Betydelsen av tidiga skolsvårigheter och upplevda misslyckanden för barnens hälsa gör det viktigt att upprätthålla en förskola av hög kvalité i alla kommuner och bostadsområden och att motverka tendenserna mot en ökad variation av den pedagogiska kvaliteten i förskola, vilket har uppmärksammats i nationella utvärderingar.

Det är viktigt att förskolan bidrar till att utveckla och stimulera barnens sociala, språkliga och kognitiva färdigheter och kompetenser, i syfte att förebygga framtida skolsvårigheter, men det är också viktigt att inte redan i förskolan introducera synsätt, aktiviteter och bedömningar som medverkar till att synliggöra vad som uppfattas som brister hos barnen.

Man riktar också viss uppmärksamhet mot förskoleklassen, som man menar ”innebär för barnen flera byten mellan olika pedagogiska verksamheter och personal under kort tid. Med tanke på den betydelse som tidiga upplevda skolsvårigheter har för barnens fortsatta skolgång och för deras välbefinnande, är det viktigt att utvärdera och studera hur övergången mellan förskola, förskoleklass och skola organiseras i kommunerna och hur den fungerar för eleverna.

Som jag skrev på Flumpebloggen är det många sanningar i ett svep och värt att meditera över.

Annonser

3 kommentarer to “Kungliga implikationer”

  1. Det intressanta är att det inte skrivs något om barnens självkänsla och självtillit. Eller ska den så kallade förskolan inte jobba med så grundläggande saker? utveckla och stimulera barnens sociala, språkliga och kognitiva färdigheter och kompetenser verkar vara hämtat ur läroplanen, inte ur omsorgsplanen.

    • Jag tror att självkänsla och självtillit impliceras i andra halvan av det citatet. Det om att ”inte redan i förskolan introducera synsätt, aktiviteter och bedömningar som medverkar till att synliggöra vad som uppfattas som brister hos barnen”.

      Annars kommer man kanske in på det i själva forskningsöversikten?

      • Men det är inte självklart. Just den här delen av vår verksamhet, den som handlar om mänsklig omsorg, bli väldigt lätt marginaliserad. Det är skolan som är riktmärke idag.

        Tanken bakom det som står i texten är, i min mening, däremot helt rätt. Den behöver bara bli mer tydlig. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: