Enigmat ”lösningsinriktad pedagogik” löst!

Det börjar med en besvikelse. Min recension av boken Lösningsinriktad Pedagogik på Goodreads finns inte. Jag måste ha glömt spara eller nåt. Den är borta. Har aldrig funnits. Och så vidare. Och jag som skrev så bra saker…

Nya friska tag, då!

Det som stör mig, om vi börjar i den änden, är att författarna mörkar det faktum att den lösningsinriktade pedagogik de beskriver har utvecklats (av dem) på en skola som ”vänder sig till elever i grundskolan som har ett extra stort behov av stöttning, speciellt utformad pedagogik och social träning”, vilket man förtydligar med parentesen ”(Aspergers syndrom, ADHD, Tourette, OCD mm)”. Det ska väl inte ha någon betydelse ur pedagogisk-ideologisk synvinkel – alla elever har särskilda behov heter det ju, och det skriver man även i boken – men jag känner mig ändå lite lurad, som trodde att Mellansjö skola i Täby var en ”vanlig” skola.

Jag var därför inte lite imponerad när jag läste om elever som klev in genom fönster eller inte behärskade gängse sociala beteenden, och som bemöttes såpass lösningsinriktat som det beskrevs. Jag tänkte att ”jösses, här var man på hugget” när jag såg framför mig slöjdläraren bemöta tokigheterna med stoiskt lugn och lösningsinriktad pedagogik. Och jag tänkte att det här kan nog vara nyttigt för skolan att ta del av. Det normkritiska. Och jag tänkte att det var nyttiga påminnelser för mig själv, trots att förskolan – vågar jag påstå att det sker av tradition? Att vi utgår från ett lösningsinriktat synsätt i vårt arbete. I vår verksamhet.

Och det är det ju. Och så förblir, även om min bild av skolan i boken inte stämde överens med verkligheten.

Styrkan i denna, min tredje och sista läsning, ligger i kapitlet om handlingsprogram och pedagogiska kartläggningar. Kanske för att det är dags att köra igång vårens utvecklingssamtal och förbereda överlämningssamtal till förskoleklass. Det var några praktiska pointers att använda som stöd i att strukturera upp samtalen och arbetet inför dessa. Kartläggningens sju punkter (sid. 145 för er som har boken framme) kan med fördel användas som mall inför utvecklingssamtalen. (Ska ta upp det med Ulla imorgon, tror jag.) Det och det om föräldrakontakt/-samverkan. Där finns det material att plocka från.

Annars säger jag som jag redan gjort om boken: Bra påminnelser om något vi redan gör, men som vi alltid kan göra bättre.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: