Semantik

I den nya skollagen definieras förskolan som en skolform (1 kap. 1§). I denna skolform bedrivs undervisning i form av ”målstyrda processer som under ledning av /…/ förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (1 kap. 3§). Förutsatt att detta sker, är förskolans verksamhet att betrakta som en utbildning (även detta enligt 1 kap. 3§).

Det här behöver inte vara svårsmält. Jag som yrkesverksam förskollärare bedriver undervisning i en utbildning inom skolväsendet. Punkt slut.

Men det finns uppenbarligen kulturella kopplingar till ord som ”undervisning” och ”utbildning” som skapar oreda i detta.

Det finns t.ex. de som drar paralleller mellan undervisning och lektion, med implikationen att såväl undervisning som lektioner är specifika (men i stort sett helt odefinierade) metoder som hör hemma i skolan (även beträffande ”skolan” är definitionen lite svävande på målet, man menar nog år 6-9 ungefär. Och gymnasiet. Man kan säga att ”ju äldre elever, desto riktigare skola”). Underförstått ser man inte förskolan som en ”riktig” skolform. Och då är det klart att man anser att vi inte heller bör bedriva undervisning.

Samtidigt är de allra flesta av oss överens om att förskolan också är en arena för lärande och utveckling. Problemet ligger främst i användandet av ordet. ”Undervisning”. För det hör skolan till och bör inte utarmas med alternativa innebörder. Men vad innebär undervisning?

Det finns i alla fall inget i Wikipedias definition av ordet som förhindrar att det används för att beskriva det lärarledda arbetet i förskolan. Alla begränsningar av ordets innebörd som görs i syfte att utesluta förskolans verksamhet från det, är därför – i mina ögon – att betrakta som kulturellt betingade. När t.ex. Morrica skriver att ”undervisning minskar barns nyfikenhet”, gör hon det utifrån en bestämd uppfattning om vad undervisning är och inte är.

Jag påminner åter om skollagens definition av ”undervisning” och denna gång citerar jag den i sin helhet:

Undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden

Det är inte hur (mer än det faktum att den skall vara lärarledd), utan vad som är det viktiga. Som gör att undervisning kan bedrivas i både för- och gymnasieskola. Att jag som lärare ser till att aktivt implementera måldokumenten i verksamheten.

Utan kateder. Utan att föreläsa eller instruera undervisar jag i naturvetenskap genom att medvetet anpassa miljön och vara närvarande, observant, delaktig och utmanande. Delar av förskolans undervisning i naturvetenskap kan t.ex. beskrivas såhär:

I bygg- och konstruktionslekar arbetar barnen både utforskande och skapande och får konkreta erfarenheter av balans och hållfasthet hos olika material och konstruktioner. Genom att göra skisser, ritningar och modeller får barn upplevelser av perspektiv och proportion, längd, bredd och höjd. Lek med material som t.ex. klossar är av tradition ett inslag i förskolan. Denna lek utvecklar även barnens förståelse för matematiska begrepp som lika och olika, avstånd, storlek, form, tyngd och volym. (ur Förskola i utveckling)

Det här är ingen omdefinition. Det är ingen belastning, vantolkning eller uttänjning.

Det här är undervisning.

Punkt slut.

Advertisements

17 Responses to “Semantik”

  1. Bra – ibland känns det tryggt att luta sig mot paragraferna.

    Men det är starka krafter som verkar för att dra iväg med orden och LR tar sig stora friheter i att skapa egna betydelser!

  2. Jag är inte jätteglad åt att bli utpekad som sade jag saker jag inte säger – jag refererade en artikel kring ett forskningsprojekt där resultatet av en jämförelse mellan hur fyraåringar reagerar på traditionell undervisning, med instruktioner och demonstrationer, och hur de reagerar på ett mer upplevelsebasert undervisningssätt, slutsatsen i detta projekt är att traditionell undervisning, med instruktioner och demonstrationer, resulterar i att små barn imiterar lärarens agerande snarare än utforskar på egen hand. Den åsikt du tillskriver mig är alltså professor Alison Gopniks slutsats av studien.

  3. Å tack 🙂 Mycket bra sammanfattat. Jag länkar!

  4. Jag försöker hela tiden hitta orden för att beskriva den typ av undervisning, den typ av lektionsundervisning som högstadielärare och gymnasium bedriver med ibland 30 stycken elever/ lärare. Det är ett sätt att använda gruppen kraftfullt trots att den är stor och trots att lokalerna oftast är snålt tilltagna. Jag hör till de som reagerar negativt när förskollärare hör talas om skolans problem och svårigheter med många IG och tycker att de borde arbeta mer som oss. Är situationerna ett enda dugg jämförbara när det gäller antal barn och resuser. Högstadiet och gymnasiet har dessutom kursplaner där stoffträngseln är stor och där det föreskrivna kunskaperna ä mindre än alla önskningarna från omgivningen men fortfarande utformade på sikta mot stjärnorna med alla stil. Vad ska vi kalla det sätt att undervisa som är det enda som ger en lite hyfsad chans att lyckas någorlunda? Vi som inte tror att förskolläraremetoderna fungerar för de äldre eleverna. Var metod på sin plats. Vad ska vi kalla det vi ägnar oss åt för att skilja det från det ni gör i en annan situation?

  5. Jan:”Vad ska vi kalla det sätt att undervisa som är det enda som ger en lite hyfsad chans att lyckas någorlunda?”

    Mats:
    Menar du att det bara finns ett ENDA sätt som ger en lite hyfsad chans att lyckas någorlunda?

    Nog har du har du hört talas om varierad undervisning?

    Jan: ”Vi som inte tror att förskolläraremetoderna fungerar för de äldre eleverna. Var metod på sin plats.”

    Mats:
    Big news – det finns ingen ”förskolemetod”. Inom förskolan finns en mängd olika traditioner och teoretiska antaganden om hurt barn lär sig. Jag menar att du blottar en förfärande okunnighet om fältet när du reducerar mångfalden till ”förskolepedagogik”.

    Det är väl ungefär som turisten som kommer till Afrika och tycker att alla svarta ser likadana ut.

    Kan vi diskutera utifrån läroplansnivå? Ser du några likheter i synen på lärandet som vi skulle kunna ta fasta på?

  6. Janne, jag är inte tillräckligt insatt i forskningen kring förskolebarns lärande för att ha någon åsikt kring huruvida Gopnik har rätt eller fel, men jag fann hennes resultat intressanta och plausibla.

    • Det är de. Men det som sker när sådana här resultat lyfts fram på det sätt du gjorde det på din blogg är att det skapar en bild av förskolan som inte riktigt stämmer (att det skulle vara förhållandevis vanligt med ”skolundervisning”) och ett problem i förskolan som inte riktigt existerar (”skolifieringen”).

      Visst rör vi (förskolan) oss mot ett allt tydligare lärandeuppdrag, men det innebär varken mer ”skola” eller mindre omsorg.

  7. Om det är vanligt eller inte vet jag inte, men att det existerar vore naivt att förneka. Landets förskolor ser väldigt olika ut, olika kommuner har väldigt olika idéer om hur det ska vara, friskolorna har sina profiler så att uttala sig så svepande generellt och säga att skolifiering inte existerar låser diskussionen i ett läge där somligas erfarenheter helt enkelt sopas under mattan. Och det vore väl synd?

    • MIn bedömning är att den s.k. ”skolifieringen” av förskolan saknar stöd i den förskolekultur som förmedlas via lärarutbildningarna, och som studenter och nyanställda socialiseras in i när de är ute i verksamheterna.

      Beträffande det du skriver om olikheter får du gärna komplettera med exempel (helst på ”skolifierade” förskolor), för jag känner inte igen mig i den beskrivningen. De förskolor jag besökt eller arbetat på sedan jag halkade in i branchen runt millennieskiftet har alla sett förhållandevis likadana ut och funegrat på ungefär samma sätt. Ingen skolifiering där inte – om man inte går ner på detaljnivå och lyfter undantagen (som träning i att räcka upp handen innan man pratar).

      Frågan är om det räcker för att definiera skolifieringen som ett problem?

  8. @Mats

    Det enda sättet att undervisa stora klasser i högre årskurser med hyfsat resultat är genom ett tydligt ledarskap och stor variation i undervisningsformerna, så stor variation att genomgångar och föreläsningsaktiviteter också har ett utrymme.

    Ja, jag vet att förskolepedagogiken är minst lika varierad och väldigt spännande och bra för barn i de åldrarna. Det har dock blivit vanligt att prata om att nu skulle skolan med alla sina problem lära sig av förskollärarna och det är de som pratar så som låter som att förskolan har ett enda sätt som det bara är att lära sig av.

  9. Hmmm ”lektionsundervisning” det låter riktigt bra, det är ett traditionellt ord och det finns väl försök till att svärta ner uttrycket men det går att använda. Lektionsundervisning som undervisning med fokus på ledarskapet och kunskapsutmaningarna tack Janne det börjar kännas bra.

    Jag funderar på om jag kunde hitta en liknande ärorik titel på den fina undervisning som bedrivs på förskolan. Jag hade min dotter hos dagmamma som bara ägnade sig åt omsorg utan lärande och fick plats på forskolan för henne och märkte hur min dotter mognade och lärde sig saker i rasande tempo. Undervisning med fokus på omsorgsinramningen och miljön men med otroligt fina resultat för lärandet med metoder som jag inte kan men som jag beundrar.

    • Lektionsundervisning som en undervisningsform bland många… Kul att du tyckte om mitt förslag. 🙂

      Den ömsesidiga beundran för det arbete vi bedriver på våra olika platser längs skalan glöms lätt bort. Jag imponeras ständigt av det arbete som sker i de skolformer som är anpassade för elever och studenter (i förskolan arbetar vi med ”barn”). Ni – vi – har ett utmanande arbete och ingen av oss tjänar på att ställa skolformer mot varandra.

      Vi jobbar alla med lärande. Vi är alla lärare.

Trackbacks

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: