Reflektion över planering och reflektion

Ibland ser saker så lätta ut att de blir omöjliga att genomföra i verkligheten.

Jag började på min nya arbetsplats i augusti och var, som jag rapporterat tidigare (Schemats evolution), mäkta glad över det lovande prospektet att ha hela tre timmar planering i veckan garanterad, genom att den förlagts utanför schemat. D.v.s. jag hade möjlighet att lägga den lite där den behövdes.

Men ny arbetsplats innebär nytt arbetslag. Halva terminen gick åt till inskolningar och resten gick åt till att lära känna (läs: ”förstå sig på”) varandra i arbetslaget och barngruppen. Gemensamma traditioner och projekt med de andra avdelningarna gjorde sitt för att störa, eftersom vi nykomlingar aldrig informerades ordentligt och fick känna oss dumma när vi stod där inför föräldrarna och försökte låtsas som att vi visste vad vi gjorde. Därtill går jag två kurser under året. Och sist men inte minst hade jag inte fullt ut förstått hur helig min tid utanför schemat blir när jag själv har småbarn som skall lämnas och hämtas på dagarna.

De två dagar i veckan jag inte hämtar barnen har under hösten varit de tillfällen jag i praktiken kunnat (och velat) avsätta för planering. Och just dessa dagar är kursdagar, vilket innebär att vissa av dessa dagar sitter jag i seminarier eller på föreläsningar till sen kväll och är allt annat än benägen att göra något mer den dagen. Och med små möjligheter att sitta och gemensamt planera verksamheten har varit snårigt, när den mesta av den tiden gått åt till att lösa konflikter och förstå varandra.

Det har alltså inte varit någon höjdare, vare sig för oss eller barnen.

Nu är det ny termin och efter en bra start och en bra förstavecka känns det ändå som att vi är på väg framåt. Snacket – planeringssnacket – är ett annat och vi hittar varandra på andra sätt – mindre krystat – än under hösten. Jag har också funderat i min ensamhet på det där med hur jag skall fördela min planeringstid och rimligast är att grunda med 1 timme fast planering de dagar jag inte hämtar barnen. Det lämnar en timme/vecka åt antingen gemensam planering eller spontanplaneringar hemmavid på kvällar/helger.

Jag har också funderat på det här med reflektionstid, vilket jag känner är viktigt att ha, men svårt att beskriva (vad man gör). Det här är ett slags reflektion och jag kommer att göra en notering om att jag ägnat en stund (svårt att räkna tid för sånt här) av torsdagkvällen åt detta.

Hur tänker du kring begreppen ”planering” och ”reflektion”?

Advertisements
Etiketter: , , ,

2 kommentarer to “Reflektion över planering och reflektion”

  1. Jo, mycket är det som kan ta tid och ork. Inte minst när man är ett nytt arbetslag. Har man då en helt ny barngrupp, så är hösten något socialt och måste får vara det. Men jag vill haka på det där med planering och reflektion. Vi har funderingar kring det hos mig.

    Jag ser det lite så här. I början av terminen, fram för allt, så finns ett behov av att lägg upp någon slags plan. Vi ska ha projekt och då måste man göra en grovplan för det. Det här är i början av terminen.

    Men sedan kommer man in i fas två. Då genomför man det här, tar lite bilder och för lite anteckningar om hur det gick.

    På slutet av terminen eller när projektet är slut blir ”planeringen” inte planering utan reflektion och utvärdering. Man avrunder och funderar lite på hur det gick, varför det blev som det blev och om man kan gå vidare på något sätt.

    • Det känns som det klassiska upplägget.

      Jag var på en föreläsning i höstas, där föreläsaren (jag minns inte vem det var såhär på rak arm) i en bisats hävde ur sig något om att hur bra det vore om man kunde avsluta varje arbetsdag med en halvtimmes reflektion, för att kunna återknyta till dagens händelser.

      Jag tyckte om tanken på varje dag som ett genomförande och varje morgondag som en möjlighet att följa upp.

      Men jag har småbarn hemma och även med den teoretiska möjligheten att fördela planeringstiden med en halvtimme om dagen (efter den schemalagda dagens slut), så funkar det inte i praktiken, eftersom jag prioriterar min familj före mitt jobb. Därav tanken att schemalägga planeringen med en timme vardera på måndagar och torsdagar och ha en timme ”svävande”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: