Archive for augusti, 2010

29 augusti 2010

Föskollagen 2010, kapitel 4

Kapitel 4 handlar om det systematiska kvalitetsarbetet samt inflytande och annat samråd med barn och vårdnadshavare. Det var lite lurigt att sammanfatta – eller om jag har blivit lite ringrostig – men borde fungera någorlunda i alla fall. Varsågoda:

Varje huvudman inom förskolan ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta skall även ske på enhetsnivå, där förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs under medverkan av förskollärare och övrig personal. Inriktningen på kvalitetsarbetet ska vara att utbildningens mål (enligt skollagen och andra föreskrifter) uppfylls och detta ska dokumenteras på både huvudmanna- och enhetsnivå.

Det är förskolechefens ansvar att barnen och deras vårdnadshavare informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen, vad som gäller i fråga om inflytande och samråd, samt fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Barnen och vårdnadshavarna ska därför ges möjlighet att delta i enhetens kvalitetsarbete, samt erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen via ett eller flera forum för samråd. I forumen för samråd ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen och vårdnadshavarna. Inom ramen för ett eller flera sådana forum ska barnen och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Informationen och formerna för barnens inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas genom de befintliga skriftliga rutiner som ska finnas för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

En kommun eller ett landsting får inrätta lokala styrelser inom den del av skolväsendet som kommunen eller landstinget är huvudman för enligt bestämmelserna om självförvaltningsorgan i 7 kap. 18–22 §§ kommunallagen (1991:900). I en lokal styrelse för en förskoleenhet ska företrädare för barnens vårdnadshavare och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. Företrädarna för vårdnadshavarna får inte vara fler än övriga ledamöter. Förskolechefen får uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare att besluta i (2 kap. 10 §). Förskolechefen får dock inte uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rör enskilda barn.

Annonser
13 augusti 2010

Förskollagen, kapitel 3

Kapitel 3 i skollagen avser barns och elevers utveckling mot målen. Det är faktiskt bara paragraf 3 och 4 (av totalt 21) som direkt berör förskolan, vilket är snabbt sammanfattat (fattar faktiskt inte varför jag skjutit så länge på det):

Alla barn i förskolan ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Barnets vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om barnets utveckling.

Etiketter:
11 augusti 2010

Vad är väl en pedagogisk inriktning?

Jag sitter på biblioteket och bläddrar i senaste numret av Vi Föräldrar (10/2010) och ser resultatet av Månadens Webbfråga, som lyder ”Vad är viktigast när du väljer förskola?”

Som förskollärare hade jag ju önskat att våra pedagogiska ambitioner fått större utrymme, men det är bara avståndet mellan förskolan och hemmet som anses oviktigare. Mer än tio gånger så många anser att personalen är viktigast, tätt följt av lokaler/utomhusmiljö. Driftsformen (kommunal/enskild) är dubbelt så viktig som den pedagogiska inriktningen, vilken alltså bara 4% av de svarande ansåg vara viktigast.

Så man kan ju undra vad jag ska göra med min Reggio Emilia-kurs när jag är klar med den om ett år?

Etiketter: ,
09 augusti 2010

Schemats evolution

Idag var första dagen på den första nästan riktiga veckan på jobbet efter sommaren, som förstås inte är slut ännu, men nästan, om ni förstår hur jag menar. Och personalens schema är nästan klart. Återstår lite justeringar och antagligen ett par veckors tjafsande, efterhand folk kommer tillbaka från semestern och får sina nya tider.

I vanliga fall skulle ovanstående vara en garant för frustration och förakt gentemot mina kollegor och chefer, eftersom schematider är ett nödvändigt ont som man bara fördjupar sig i om man är en avskyvärd människa som tror att hans/hennes livskvalitet höjs med 247% om han/hon slipper stänga på onsdagar. Eller nåt. Usch!

Så döm om min förtjusning när mina dåliga vibbar ersattes av gillande nickanden när jag ser hur vi plötsligt har tre timmar planering i veckan lagt utanför schemat! YES!

Det innebär alltså att förutom de två timmar/vecka vi normalt plockar bort till förmån för möten och andra uppgifter utanför (schemalagd) arbetstid, så plockar vi också bort tre timmar för planering. Och att den alltså sker utanför arbetstid. Och ”bara” lägger 35 timmar/vecka i barngrupp.

För mig innebär det med största sannolikhet att jag äntligen kommer att kunna planera och förbereda mitt pedagogiska arbete med barngruppen, och att vi i arbetslaget t.o.m. – om vi vill det – kan ha en timmes gemensam planering i veckan (barnskötarna har bara en timmes planering/vecka). Dessutom står det oss ju fritt att fördela planeringstiden över terminen.

Scemat börjar gälla nästa vecka och fr.o.m. då kan jag alltså börja samla planeringstid. Jag lovar att skriva uppdateringar här på bloggen och dela med mig av hur arbetet går. Jag skall också se om jag kan utnyttja Maths schemamall http://mathsgothe.wordpress.com/2010/07/07/schemalaggningsarket) för att om inte annat kolla så jag och mina kollegor gör rätt antal timmar. Men just den biten känns som mer nöje än nytta. 😉

#schema #planering

Etiketter: ,
03 augusti 2010

Förskollagen 2010, kapitel 2

Min serie inlägg om (för)skollagen fortsätter. Kapitel 2 handlar om Huvudmän och Ansvarsfördelning – ett intressant kapitel eftersom många frågor både på bloggen, i personalrummet och vid köksbordet handlar om detta. Vems är ansvaret? Jag har faktiskt plockat bort ett par paragrafer ur sammanfattningen, trots att de nämner förskolan. Detta för att de handlar om allmänna regler om t.ex. registerkontroll och sånt, och inte berör verksamheten på det sätt jag är nyfiken på – om vem som bär ansvar för vad. Den här sammanfattningen väcker frågor hos mig när jag drar paralleller till min verksamhet och förhoppningsvis kan den ligga till grund för givande diskussioner framledes. Varsågoda:

Kommunen är förskolans huvudman. I varje kommun skall det finnas en eller flera nämnder, vars uppgift är att fullgöra kommunens uppgifter som huvudman, såsom de beskrivs i skollagen. På begäran skall dessa nämnder – till de övriga nämnderna – kunna lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av förskoleplatser. Dessa nämnder lyder under kommunallagens föreskrifter om nämnder (1991:900).

Förskolan kan också ha en enskild huvudman. Detta sker efter ansökan, om denna visar att den enskilde har förutsättningar att följa gällande föreskrifter (bl.a. denna lag) och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för barnen eller för det kommunala – allmänna – alternativet. Om den enskilde, i de fall denne är ett bolag eller en förening, delägs eller är under rättsligt inflytande av kommun eller landsting, gäller att denne delägare inte har rättsligt bestämmande inflytande, utan att ett samarbete mellan denne och en enskild är nödvändig för att verksamheten skall komma till stånd, samt att det finns särskilda skäl med hänsyn till innehåll eller utformning.

Oavsett vem som är huvudman, är det dennes ansvar att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, samt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Denne skall bl.a. se till att personalen vid förskoleenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling och att förskollärare och annan personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller. Dessutom måste denne se till att de lokaler och utrustning finns, som behövs för att syftet med utbildningen skall kunna uppfyllas. Till huvudmannens hjälp finns en förskolechef eller ställföreträdande förskolechef, vars uppgift är att leda och samordna det pedagogiska arbetet (undervisningen) och därtill i synnerhet verka för att utbildningen utvecklas. Denne skall äga pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet. Förskolechefen beslutar om enhetens inre organisation och fattar de beslut samt tar det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Dessa beslut kan, av förskolechefen, åläggas en anställd eller en uppdragstagare vid enheten, förutsatt att denne har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra dessa ledningsuppgifter.

För undervisningen skall huvudmannen använda utbildade förskollärare (d.v.s. med en förskollärarexamen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av högskolelagen (1992:1434) eller motsvarande äldre utbildning). Även den med utländsk förskollärarutbildning kan räknas, förutsatt att denne kan uppvisa ett behörighetsbevis (utfärdas av Högskoleverket). Huvudmannen bör därtill sträva efter att anställa förskollärare med forskarutbildning. Om inga utbildade förskollärare finns att tillgå inom huvudmannens organisation, eller om det finns något särskilt skäl som gynnar barnen, får huvudmannen – under ett år i sänder – använda en annan person för att bedriva undervisningen. Denne person måste vara lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar en förskollärarutbildning. Utöver förskolläraren/-arna kan annan personal finnas, som har utbildning och/eller erfarenhet som främjar barnens utveckling och lärande.

Etiketter:
02 augusti 2010

Förskollagen, kapitel 1

Nedanstående är ett försök till sammanfattning av de paragrafer (2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10 & 11) i första kapitlet av skollagen som berör förskolan. Först samlade jag bara paragraferna i en lång lista, men stördes av att vissa paragrafet saknades, så jag försökte mig på att sammafatta dem i löpande text. Jag skall försöka ge mig på övriga kapitel också, men tillsvidare får ni hålla tillgodo med detta

Förskollagen, kapitel 1 alltså:

Förskolan är en utbildning inom skolväsendet som – i likhet med t.ex. grundskolan – bedriver undervisning. Verksamheten, som är frivillig och riktar sig till barn, äger rum på förskoleenheter eller fristående förskolor. Utbildningens syfte är att barnen skall inhämta och utveckla kunskaper och värden på ett sätt som främjar utveckling, lärande och en livslång lust att lära. Därtill skall utbildningen förmedla och förankra respekt för de grundläggande demokratiska värderingar det svenska samhället vilar på och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (www.humanrights.gov.se), genom att utformas i enlighet med dessa.

För att bättre uppnå utbildningens syften skall den vila på vetenskaplig och/eller empirisk grund, vara icke-konfessionell och – med utgångspunkt i barnets bästa – ta hänsyn till barns olika åsikter och behov. Barnets inställning skall så långt det är möjligt klarläggas, genom att skapa möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom/henne och därefter ge dessa åsikter betydelse i relation till ålder och mognad. Utbildningen skall också ge barnen stöd och stimulans så att de utvecklas maximalt, genom att sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla barn ska därför, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till en förskola som är likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Se även diskrimineringslagen (2008:567) för bestämmelser med ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter, oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling, och skall i samarbete med hemmen sträva efter att utbildningen främjar barns allsidiga utveckling till aktiva kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Ovanstående lagstadgade bestämmelser ligger till grund för en läroplan (för närvarande Lpfö 98). Denna skall formulera utbildningens värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer. Dock kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer även meddela föreskrifter om ovanstående på andra sätt.

Etiketter:
%d bloggare gillar detta: